Nu har det gått tre dagar sen jag lämnade juvelerna till sin pappa och hans semester. Tre dagar av saknad. Jag tycker fortfarande fast det är 5 år sen vi separera, att det är jobbigt att inte ha barnen hemma. Helst av allt skulle jag vilja ha dem jämt. När saknade blir för stor för att hantera brukar jag ta fram kort på saker vi gjort och då går det över en liten stund. Idag är en sån dag när jag bläddrar lite bland korten, ler och tänker tillbaka. Förra veckan var vi på Gröna Lund och vi hade tokroligt trots mycket köande. Även i år vann vi. Vi brukar ju ha tur när vi är antingen på Liseberg eller Gröna Lund. Inte heller spenderande vi en förmögenhet för att vinna. Nån måtta får det vara. Men glada blev de.
Tuva provade även att gå i trapporna i lustiga huset. Jag som satt och tittade på kan ju säga att jag var väldigt orolig i början men hon klarade det galant. Olle gick bredvid och coachade.
Stolt mamma. När vi kände att vi var nöjda, efter sisådär 10 timmar så tog vi en promenad tillbaka till vårt övernattningsställe. Ms Rygerfjord hotell och hostel. Juvelerna visste inte det utan trodde vi skulle åka hem så det blev en överraskning. Var väl tur det för vi var alla trötta och somnade med en gång efter denna underbara dag
Idag gjorde vi en utflykt till Trollegater som ligger strax utanför Rimforsa. Trollegater är en av Sveriges största urbergsgrottor. Den största grottan, den vi var inne i har ett system av gångar som är ca 100 meter. Ingången och en del passager inne i grottan var rätt trånga men på vissa ställen kunde man nästan stå rakt. I stora salen fanns det två gångar att välja på men de hade förbindelse med varandra så man kunde gå runt. Nålsögat, den svåraste passagen var inte lätt. Där blev det en del tårar från kidsen innan de till slut gick, hasade och kravlade igenom. Trots säkerhetsföreskrifter om att ta det lugnt och att ha hjälm så gick jag rakt in i ett stenblock (utan hjälm) och fick hjärnskakning. Nu när jag sitter och skriver detta har jag fortfarande ont och är illamående. Två gånger slog jag i den förbannade Klippan. Men nog om mig. Ungarna hade roligt iallafall trots spöregn
Mer om Trollegater finns att läsa på lansstyrelsen.se där jag tagit faktan ifrån.
Fanns ju mer där än stora grottan att se.
På väg till grottorna
I stora salen
Inne i stora salen
Såklart ner i minsta och svåraste. Ej för ovana besökare
Calle går hästskon ovan jord
Blöta, trötta men glada efter grottupplevelsen
I helgen var jag och kidsen med på hökörat på kullerstad gård. Mina juveler var med hela fredagen men då jobbade jag. De hade jobbat på som bara den med att putta ner balar från vagnen så att de nedanför kunde lägga upp på bandet till skullen. De var helt slut när jag kom ut vid 19.00 tiden. Då blev jag uppskickad på skullen för att hjälpa till att placera balarna. Var fan inte lätt. Tungt och svettigt och jag ställde 100 frågor (när jag inte surfade på hö't eller hängde i bjälkarna)Tuva tyckte det var så kul så dan efter var vi på't igen. Den här gången gick det lite lättare att placera men det var lika varmt och svettigt. I slutet var det så trångt, kändes som att inte en enda höbal till skulle kunna få plats.
Sammanlagt fick de in ca 78 ton hö på skullen i år. En jävla massa hö.
Jag tyckte det var lika kul som ungarna så förhoppningsvis får vi göra det nästa år igen
Laddade till tusen
Lunchpaus i hökörat hos Calles mamma
Annat som var kul var att mina löparskor jag beställde från wiggle i England kom i fredags. Lagom till semester och jag blev SÅ glad. 2000 kr i butik. 1000 spänn på nätet ocv det är asics bästa sko. Asics Kayano. Nu kommer löpningen bli lite roligare
Förhoppningsvis kommer fler rekord slås med dojjorna hehe. 4.22 per kilometerna känns bra. Men bättre kan det bliInvigde dojjorna i går 5/7. Grymt sköna
Tack och hej leverpastej
Idag efter jobbet for jag ut till Sjöberga för att överraska mina juveler som är där. Har saknat dem så mycket och ändå har de bara varit borta 3 dagar. Mirja jobbar där på somrarna och hon sa att de kunde vara där med henne istället för att vara hemma i lägenheten. Olle har ju liksom ingen frita längre.
Olle hade fiskat på dan berättade han och de skulle ge sig ut efter maten igen. Tuva lekte med några tjejer där och sen gick de och badade.
Jag badar ju inte som alla vet. Kallt.
Innan kvällsmaten så kom det en kille från någon förening och lärde ut blåsrörsskytte och pilbåge. Båda var duktiga och jag blev rörd när jag såg hur kul de hade.
Åkte därifrån lika glad som när jag for dit. Är så tacksam och glad att de får vara där med Mirja. De hade skött sig toppen och haft kul. Det är det viktigaste, att de har kul.
Mina älskade barn.
Blåsrörsskytte
Skytte