Måndag kväll. Två dagar efter Göteborgsvarvet, eller varvet som det också kallas. Känningar i låren men annars mår jag väldigt bra.Stort leende. Har lett sen i lördags då jag insåg att jag troligtvis skulle landa runt 2 timmar. Mycket riktig, sprang i mål med sluttiden 2 timmar och 43 sekunder. Formen på löpningen kändes toppen redan från start och det flöt på hela vägen. Kan inte påstå att jag var trött någon gång under loppet och kunde nog ha ökat något mer. Lite besviken på det men ändå så oerhört stolt över mig själv.18 minuter snabbare än förra året. Nu vet jag att träningen gav något. Jag har slitit rätt hårt. Nu sätter jag nya mål. Målet är 1 timma och 50 minuter eller mindre och jag vet att jag kommer klara det.
Är även glad att ungarna hade så kul som de hade. Tuva, Olle, Theo och Calle roade sig i Slottsskogen. Det var en toppendag på alla sätt
Jag är min egen vinnare
Tung
Hämtade hem två trötta kojbyggare idag. Mina hjärtan har varit på scoutläger. De berättade om en massa roligt de gjort. Geo-scouting, surrningsskola, hantverk mm. Givetvis byggde De också kojor som de sen sov i sista natten. Så himla skoj att de är med i scouterna. De växer lite varje gång de är iväg på hajker och annat. En rolig sak de fått göra var ett överlevnadsarmband med visselpipa och inbyggd tändstål. Jag blev lite avis. Vill också ha.
Skönt att de är hemma i allafall. Saknat dem så.
Själv har jag åkt fort, mycket fort på en motorcykel tillsammans med Calle. Calles bror lånade ut sin sporthoj. Jag skrek och grät om vartannat typ. Pirr i magen. Tittade en gång, då låg vi i 193 km/h
Fan inte klokt. Varför gör man sån skit för.
Jaja. Natti