Den här dan började så bra. Kom till jobbet pigg och glad som en lärka och alla frågade vad det var. Men va fan får man inte vara glad svara jag. Nä vars. Känns så bra bara att jag äntligen fick tummen ur och gick till dansen i helgen. Som jag har saknat vännerna där och dansen. Men den här braiga dan slutade inte så värst bra. Fick höra av Olles fröken att han nog inte mår så bra. Funderar mycket på döden och att mitt hus ska brinna ner. Allt detta funderande gör att han ibland är okoncentrerad. Jag blev verkligen jätteorolig och ledsen. Nu lägger jag, Jenny in en högre växel och kommer göra allt i min makt för att alla ska komma i balans igen. Kosta vad det kosta vill. Olle och Tuva är ju det finaste jag har.
Men nu blir det sängen och natti
Min fina karate kid (nya dräkten)
Mitt nya broderi. Vad tror ni det kommer bli. Fortsättning följer....
Kommentarer
Karin säger:
Ja det klart att du blev orolig, men det är ju tur att han har en mamma som älskar honom som du gör:)
Döden är nåt vi alla tänker på ibland, det är ju naturligt.
Lev i nuet, spara inte på fina ord och känslor utan säg dem och visa uppskattning för allt du har. Även om solen inte skiner och regnet öser ned så finns det tusentals som hade velat byta plats med dig och få uppleva den dagen. Varje hjärtslag, varje sekund är en välsignelse! Det enda vi har är nuet så var rädd om det.. vem vet vad som händer imorgon..
I can if I think I can and so can you