Den här dagen har fan sniglat sig fram och inte fan blev det bättre av att det snöregna ute så man inte kunde gå ut. Det blev en städdag kan man säga. För kidsen blev det spel, tv och pyssel. Vid 13.00 åkte Olle på kalas och Tuva var med sin pappa en stund. Då passade jag på att åka och sola (försöker få bort mina prickar buhu) och handla diverse skönhetstillbehör till mitt 45 åriga fejs. Nu fan ska man väl se yngre ut. 
När kidsen kom tillbaka lite senare, gjorde vi pizza som vi åt framför tv:n.
De slocknade som stockar när det dags för sov, vilket jag inte trodde var möjligt efter allt snask de tryckt i sig. Fy fan för snask och påsk.

Nu när de sover känner jag mig så ensam. En klump sitter i bröstet men det vill inte komma några tårar hur mycket jag än skulle behöva gråta. Jag går in i barnens rum hela tiden och tittar på dem när de sover. Det ser så rofyllt ut. Mina underbara juveler. Jag gör allt för er. Jag kämpar för att vara en så bra mamma som möjligt och kommer aldrig något ont hända er. Hoppas ni känner det...

Over and out