jlblm

Jag börjar fundera på om det kan vara så att barnens pappa Mr perfekt faktiskt hackar på mig och allt jag gör för att han själv känner sig underlägsen som förälder. Jag frågade nyss och fick ett, nä. Som om jag trodde han skulle säga sanningen.Jag erkänner att jag inte är perfekt. Det är ingen. Jag är högljudd, skriker när jag pratar och använder fula ord. Inte alls bra... Förändring på g. Men det sorgliga är att mr perfekt inte själv ser eller tycker att han gör nått, allt är bara mitt fel. Men att pusta och visa med hela sin kroppshållning att jag inte är värd att lyssna på, det är inget... eller? Att vända ryggen till när jag pratar. Det är inget heller...

Men vet ni vad. Han får tycka att allt är mitt fel, att jag bråkar och inte kan bete mig. Jag bjuder på det. Mår han bättre av att bete sig så, så ok. Vissa kan inte se sin egen del i det hela..Jag vet att jag är bra och duger som jag är. Har alltid varit bra och så kommer det fortsätta att vara. För mig kan det bara bli bättre. Jag tror att det är det som är jobbigt. Att han innerst inne vet att jag är en stark person......

 

Tack för mig......