jlblm

Bomullstussar i näsan. Näsblod igen. Har haft det ofta nu. Obehaglig känsla. Som en kran som inte går att stänga av. Det forsar ner så jag fick lägga mig på golvet i personalrummet. Måtte skiten få ett slut..

Jag vet vad det beror på och det stavas stress

Stressen dödar mig inombords, bit för bit varje gång. Det räcker med ett ord för att hjärtat ska skena och jag får hjärtklappning. Ofta börjar jag gråta också och skaka i hela kroppen. Tårar av förtvivlan och hopplöshet.

Jag som egentligen är en levnadsglad och ödmjuk människa har försvunnit in i något slags skal. Jag gör allt för att alla ska må bra och för att det ska fungera för alla. Jag älskar diskussioner som för en framåt ex uppfostran där man hela tiden kan fundera på vad man kan göra bättre. Vad får man tillbaka. Absolut ingenting förutom ord...

Ord som stressar

Ord som sänker

Ord som nedvärderar

Ord som skadar

 

Ingen är felfri och absolut inte jag. jag pratar högt, skriker, eggar. Men det som sägs är oftast grundat på sunt förnuft därför gör det fruktansvärt ont när människor säger ogenomtänkta saker bara för att såra. Om de bara visste hur det känns att bli nedtryckt om och om igen. Och detta på grund av ord som dessutom sägs bara för att jag är högljud. Har man ingen egen vilja? Tar man inte ansvar för sina egna handlingar? Det trodde jag, för det är iallafall vad jag har lärt mig. Att ens handlingar kan man inte skylla på någon annan än sig själv.

 

En sak vet jag i allafall. Det är hur jag vill leva tillsammans med mina barn och vilka värderingar jag vill att de ska få med sig i livet. Det är det viktigaste.

Så ni som inte klarar av att hålla käften utan bara måste kläcka ur er skit. Håll er borta från mig och mina barn, för just nu skadar ni oss..